Ok.
Det har varit väldigt dystert här ibland.
Det är för att jag är en dyster människa ibland.
Men jag lovar att jag inte bara är dyster, jag kan vara glad också.
Det är bara så att jag svänger väldigt mycket åt båda hållen och har lätt för att fastna i det dystra.
Antar att jag har ett sinne för dramatik...
Detta speglas väldigt mycket i vad jag lyssnar på för tillfället.
Melankoliska låtar som får en att fundera.
Just nu: "Possibility" med Lykke Li. (från New moon-soundtracket)
Text som fastnat:
So tell me when you hear my heart stop
You're the only one that knows
Tell me when you hear my silence
There's a possibility I wouldn't know
Jag gillar ord.
Stora ord, små ord.
Förmågan de har att trösta- och såra, är otrolig.
Jag önskar ibland att jag vågade skriva mer och visa det för någon.
Det känns som att jag skulle kunna göra det.
Skriva alltså.
Har skrivit mycket, men aldrig samlat ihop mig tillräckligt för att våga göra nånting av det.
En dag kanske.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar